FÖRVANDLINGEN. Baserad på Franz Kafkas verk

”Man kan döda en människa, men man kan inte tvinga henne att bli någon annan.” (Robert Antelme) Hur, när och varför slutar vi att se den Andre som en människa? I själva hjärtat av Franz Kafkas verk finner man alltid utforskningar av olika former av avhumanisering. Berättelsen om Gregor Samsa, som förvandlas till en insekt, väcker frågor om gränserna för vår medkänsla med en annan människa: hur uppstår identifikation, hur konstrueras den Andre, och kan vi acceptera den Andre som en del av mänskligheten? Föreställningen utforskar den komplexa dialektiska relationen mellan två skilda politiska mekanismer (i vid bemärkelse): empatisk identifikation å ena sidan och avhumanisering å den andra. Betydelserna i Kafkas verk är oändliga och låter sig inte reduceras till enkla, entydiga tolkningar. Föreställningens främsta mål är ändå att föra en dialog med den verklighet vi lever i genom att öppna upp verkens olika lager. Första världskriget bröt ut den 28 juli 1914, och bara några dagar senare började F. Kafka skriva det som förmodligen är hans mest berömda roman, Processen (som förblev ofullbordad och publicerades utan författarens tillstånd först efter hans död). Även om dessa två händelser inte har något orsakssamband är krigets erfarenhet tydlig både i detta verk och i andra verk av författaren. Kafka-forskare menar att han i Processen förutsåg de totalitära ideologier som snart skulle omsluta Europa och även förutsade krigets karaktär. När Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina den 24 februari började människor tala om att detta krig innebar början på ett nytt skede i Europas historia och etablerade en ny världsordning. Det kan alltså hända att vi européer under 2000-talets tredje decennium, liksom Kafka som levde genom första världskriget, får uppleva en epokgörande vändpunkt efter vilken en ny ordning kommer att råda i världen. Franz Kafka (1883–1924) var en hyllad österrikisk prosaförfattare som skrev på tyska. Han anses vara en av 1900-talets mest särpräglade och inflytelserika författare, en modernismens pionjär och, enligt surrealisterna, en av dess föregångare. Han föddes i en judisk familj och studerade kemi och germanistik, men valde sedan att läsa juridik, till stor glädje för sin dominerande far, som betraktade hans litterära ambitioner som fruktlösa dagdrömmar. Nästan hela sitt liv arbetade han vid Prags försäkringsanstalt för arbetare mot olycksfall och ägnade sin fritid åt litteraturen, långt från det byråkratiska arbete han avskydde. Han kände sig ständigt kluven mellan sitt sociala liv och sitt skapande kall och led mycket av detta. Han var ytterst sträng mot sitt eget arbete, och en betydande del av det publicerades utan hans samtycke först efter hans död. F. Kafkas hermetiska och mångtydiga prosa inbjuder till en rad tolkningar, ofta de mest motsägelsefulla. Hans verk utspelar sig i en märklig, svårförklarlig värld fylld av hot och rädsla, en värld präglad av instabilitet, ensamhet, utmattning och rädsla inför framtiden. Oliver Frljić (född 1976) är en av Europas mest framstående teatermakare: regissör, skådespelare och författare, ofta kallad ”teaterprovokatör” av kritiker. På scenen