Joanna Bednarczyk: QUANTA

◊ 2024 års Golden Stage Cross-pris för bästa regi – Łukasz Twarkowski ◊ 2024 års Golden Stage Cross-pris för bästa scenografi – Fabien Lédé ◊ 2024 års Golden Stage Cross-pris för bästa ljusdesign – Eugenijus Sabaliauskas

Översatt från polska av Vyturys JARUTIS

”Vissa platser är som människor: vissa strålar och andra inte”, för att citera en klassiker. Hotellet Les Moires är den enda ljuspunkten på många kilometers avstånd. Långt från de populära turiststråken finns det till som om tiden inte hade något grepp om det: det blir varken äldre eller yngre, det bara finns. Det sägs att tiden går fortare högt uppe i bergen, även om människor inte kan märka sådana skillnader. Medan Les Moires självt inte upplever tiden, går dess invånares öden snabbare än det som sker närmare marken. Att den här accelerationen går att observera strider mot alla den klassiska fysikens lagar. Minuter och sekunder tycks vara tätare packade i tiden, så att det ryms fler av dem på ett dygn än vad en vanlig klocka skulle mäta.

I denna misstänkt accelererande tid accelererar också en viss egenskap hos den fysiska världen – en egenskap som skulle kunna kallas händelsernas kvanta. Vad betyder ”kvant”? På latin betyder quantum ”hur mycket”. Inom fysiken beskriver en kvant den minsta mängd som en fysikalisk storhet kan ha eller förändras med i en enskild händelse. Enkelt uttryckt är en kvant en odelbar del. Man kan inte skära en kaka i oändlighet. Det finns en minsta möjliga bit att bjuda en gäst på.

Livet består av händelsekvanta. Händelser inträffar efter varandra och fogas samman till en berättelse. En mängd fenomen, känslor och förbindelser jämnas ut till en berättelse indelad i förflutet, nutid och en okänd framtid. Vi kallar det liv, biografi, öde. Varje berättelse styrs av tiden; det är tiden som gör berättelser begripliga. Först kommer en orsak, sedan en verkan, och en handling framkallar en reaktion. Men när tiden börjar accelerera upphör den att vara tid och blir något vars natur vi inte längre kan förstå. En mängd kvant­händelser jämnas inte längre ut till en verklighet som går att förstå och greppa.

Det är precis vad som händer en sommarkväll 1938 på det ekonomiskt hårt ansatta hotellet Les Moires i de schweiziska bergen. Den fysiska rymdens och tidens egenskaper rubbas. Hotellets gäster påverkas också. Något börjar förändras i deras minnen, attityder, känslor och önskningar. Ingen förstår vad som händer. Bland gästerna finns den berömde tyske fysikern Werner Heisenberg, upphovsmannen till osäkerhetsprincipen. Kan verkligheten för stora föremål, som ett skrivbord, ett hotell och berg, verkligen börja bete sig som verkligheten för elementarpartiklar? Enligt Heisenberg kan man bara tala om partiklar ungefärligt, genom att beskriva deras tillstånd snarare än partiklarna själva. Först när gästerna ändrar sitt sätt att tänka – från vad ett föremål är till vilket tillstånd det befinner sig i – kan de förstå vad som händer med dem och omkring dem. De kom till Les Moires för att betrakta världen ur de höga bergens perspektiv. För att söka en djupare mening i den vida utsikten…