Mary Stuart

Regissören Inese Mičule omtolkar konflikterna i Schillers pjäs Mary Stuart i dagens samhällskontext, samtidigt som hon bevarar Rainis översättning. ”För mig kommer det här att vara en pjäs om makt, kön, politiskt ansvar, offentlig image och hur slumpartad vår plats i maktens hierarki egentligen är.” Regissören vill omvandla konflikten mellan Mary Stuart, Skottlands drottning, och Elisabet I till en psykologisk och politisk duell mellan två kvinnor, snarare än ett rent historiskt drama. En av föreställningens centrala frågor är om det går att säga vilken av de två drottningarna som är fri. Kommer de två kvinnorna att kunna se varandra som människor, och inte bara som politiska funktioner? I Friedrich Schillers tragedi Mary Stuart (1801) är den historiska bakgrunden till konflikten Englands drottning Elisabet I:s (1533–1603) konsolidering av sin makt under 1500-talets andra hälft, då hon samlade anhängare omkring sig och agerade mot politiska rivaler. Tragedin börjar efter att rättegången har ägt rum och Mary Stuart (1542–1587) har dömts till döden. I pjäsen låter Schiller de två rivalerna – och släktingarna – mötas. Historiskt sett hände detta aldrig. Mary Stuart hoppades ändå att Elisabet I skulle frige henne, men 1587 avrättades hon genom halshuggning.