Mary Stuart

Regissören Inese Mičule förflyttar, samtidigt som hon behåller Rainis översättning, konflikterna i Schillers pjäs Mary Stuart till vår tids värld och samhälle. ”För mig kommer det här att bli en pjäs om makt, kön, politiskt ansvar, offentlig image och hur slumpmässig vår plats i makthierarkin egentligen är.” Regissören vill omvandla konflikten mellan Mary Stuart, Skottlands drottning, och Elisabet I till en psykologisk och politisk duell mellan två kvinnor, snarare än till ett rent historiskt drama. En av föreställningens centrala frågor är om det går att säga vilken av de två drottningarna som är fri. Kommer de två kvinnorna att kunna se varandra som människor och inte bara som politiska funktioner?

I Friedrich Schillers tragedi Mary Stuart (1801) utgörs den historiska bakgrunden till konflikten av Englands drottning Elisabet I:s (1533–1603) maktkonsolidering under 1500-talets andra hälft, då hon samlade anhängare omkring sig och gick till angrepp mot politiska rivaler. Handlingen börjar efter att rättegången redan har ägt rum och Mary Stuart (1542–1587) har dömts till döden. I pjäsen för Schiller samman de två rivalerna – som också var släkt. Historiskt sett träffades de aldrig. Mary Stuart hoppades att Elisabet I ändå skulle frige henne, men 1587 avrättades hon genom halshuggning.