I väntan på Godot

Precis som alla Rimas Tuminas uppsättningar är även denna sprungen ur Statliga Vilnius lilla teaters inre liv, ur dess rytmer, stämningar och behov. Verket, som bygger på Nobelpristagaren Samuel Becketts legendariska pjäs, hade premiär alldeles i slutet av 2002 och blev ingen tillfällighet på teaterns repertoar. Uppsättningen föddes i teaterns ofärdiga lokaler, som fortfarande renoverades, och förmedlade inte bara stämningarna och förväntningarna hos teaterns medarbetare, utan tycktes också växa fram ur det fattiga, hemlighetsfulla valvförsedda rummet. Redan under repetitionerna insisterade regissören på att den inte skulle kallas en pjäs, utan en ”teaterkväll”. Intrycket av ett ofärdigt scenverk som inte påtvingar någon särskild tolkning bevarades när uppsättningen hade premiär 2006. Tillsammans med det kreativa teamet och endast fem skådespelare för regissören in publiken i en tät och fängslande atmosfär och bjuder in den att delta i en gastronomisk teaterlek och bli vittne till teaterns födelse. I denna uppsättning, fylld av lekfullhet, improvisation och skratt, men också av en märklig ”drömlikhet”, är det inte regissören utan skådespelarna som står i centrum. Improvisationsvirtuosen Andrius Žebrauskas och hans jämlike Arvydas Dapšys till synes outtömliga skådespelarregister fängslar publiken och tar den med genom ett helt spektrum av känslor.