Fotoutställningen ”Gamla ruiner” på Vastseliina biskopsborg
Originaltitel: Fotonäitus "Vanad varemed" Vastseliina piiskopilinnusest
- När
- torsdag 15 oktober 2026 – fredag 11 december 2026Öppettider: se källan.
- Pris
- Gratis
Lägg till i kalendern
En fotoutställning som följer Vastseliina biskopsborg genom tiderna visas på Estniska litteraturmuseet.
Den europeiska kulturen, tusentals år gammal, lär oss att se ruiner som tecken på det som en gång har funnits. Vad betyder ruiner för människor i dag? Vad har sönderfallande murar och instörtande valv att säga? Utställningen har sammanställts av fotohistorieentusiasten Ago Ruus.
”När vi besöker ruiner kan vi inte undgå känslan av att livet i denna värld är förgängligt, och de inspirerar oss att skilja det som består i våra liv från det som är övergående. Därför har ruiner traditionellt förknippats med något storslaget, andligt bestående och kulturellt betydelsefullt. Ruiner hjälper oss att uthärda det korta dramat i vår tidsbundna tillvaro.” — Leonhard Lapin
Idén till utställningen föddes ur fotohistorieentusiasten Ago Ruus intresse för att hitta de fotografer som har dokumenterat ruinerna i Vastseliina under de senaste 135 åren. Utställningen är inte komplett, eftersom den endast omfattar fotografier av fotografer vars verk har bevarats i arkiv, museer eller privata samlingar.
De tidigaste kända fotografierna av ruinerna togs under andra hälften av 1800-talet av Tartu-fotografen och baltiska tysken August Koch (1838–?). Han arbetade i Võru på 1880-talet, men hade närmare band till Vastseliina herrgård och fotograferade även ruinerna av ordensborgen. En översiktsbild av ruinerna, fotograferad från öster 1886, användes i flera publikationer från den tiden. År 1888 dokumenterade Koch också arkeologiska utgrävningar på borgområdet.
Nästa person som fotograferade ruinerna och det omgivande landskapet var Mary von Harder (1848–?), herrgårdsfru och amatörfotograf. Hennes fotografi av bron över Meeksibäcken nära slottsruinerna publicerades i ett påkostat bildalbum som gavs ut 1901 med anledning av Rigas 700-årsjubileum. Samma album innehåller bland annat också August Kochs fotografi av ruinerna från 1886.
Därefter började estniska fotografer dokumentera ruinerna. Gustav Mikkelsaar (1847–1926) var folkskollärare i Võru län, amatörfotograf och kringresande bokhandlare. År 1912 deltog han i den första tävlingen om fotografier av Estland, som arrangerades av Estlands nationalmuseum. Bland de 35 fotografier han skickade in fanns två föreställande Vastseliinas ”borgmurar”.
I början av 1900-talet arbetade Johannes-Georg Parikas (1880–1958), som just hade gått ut gymnasiet, som praktikant på Vastseliina herrgård. Där kom han för första gången i kontakt med fotografi under ledning av Eichhorn, en student vid Rigas polytekniska institut. Ett fotografi av slottsruinerna var det första fotografi av Parikas som någonsin publicerades i pressen, år 1904. Senare trycktes det som vykort. Vykort blev därefter det bästa sättet att göra ruinerna kända för en bred publik.
I Republiken Estland var Osvald Haidak (1890–1952) och Carl Sarap (1892–1942) de mest kända fotograferna och utgivarna av fotografiska vykort inom detta område. Båda fotograferade ruinerna i Vastseliina flera gånger. Carl Sarap gav ut vykort under pseudonymen Johanna Triefeldt… [Den tillhandahållna listningstexten slutar mitt i en mening.]
Informationen kommer från källan. Kontrollera ändringar med arrangören.