Jul fantasier

Kaunas statliga filharmoni inbjuder alla som ivrigt väntar på årets vackraste högtid att lyssna till tre storskaliga verk som skapar feststämning och uppmuntrar lyssnarna att välkomna julen med rent hjärta och lyft sinne. Julkantaten av den schweiziske tonsättaren Arthur Honegger, komponerad 1953, blev hans sista verk. I tre avsnitt berättar den den bibliska julberättelsen. Det första avsnittet skildrar oron i världen före Messias ankomst. Det andra sammanflätar melodier från välkända julsånger, såsom ”Glädjefyllda Stilla natt”, ”Rosen har slagit ut” och ”Han är det ljuvliga lilla barnet”. Det tredje är den högtidliga kören ”Lova Herren”, som övergår i ett orkesterslut där tematiskt material från det första avsnittet återkommer. Kantatens texter sjungs på latin, tyska och franska.

Fantasien över julsånger av den engelske tonsättaren Ralph Vaughan Williams, som inte tidigare har framförts i Litauen, är ett verk i en sats komponerat 1912. Det bygger på de engelska traditionella julsångerna ”Det finns en källa”, ”Kom, alla ni värdiga män” och ”På julnatten sjunger alla kristna”, som tonsättaren och hans vän Cecil Sharp samlade in och nedtecknade i södra England några år innan fantasien skrevs. Julsångernas melodier flätas samman med korta orkestercitat ur andra julsånger, såsom ”The First Nowell”.

Juloratoriet av den franske tonsättaren Camille Saint-Saëns, som har förblivit populärt i nästan 150 år, framfördes för första gången 1858. Det skrevs av den 23-årige tonsättaren och tillägnades hans kompositionselev Clémence de Grandval. Saint-Saëns, som var troende katolik, valde bibliska texter på latin till detta oratorium i tio satser och följde Vulgata (den latinska bibelöversättning av Hieronymus som färdigställdes år 1450). En del av texterna hör till propriet för julmässans ”Missa in nocte” (midnattsmässan). Efter berättelsen om Kristi födelse i Lukasevangeliet följer psaltartexter, verser ur profetböckerna och avsnitt ur Johannesevangeliet. Med några få undantag är verket huvudsakligen lyriskt och meditativt till sin stämning, eftersom tonsättaren fokuserade mer på religiösa teman och eftertanke än på det mänskliga dramat i de bibliska texterna. Verkets klara och innerliga musik lämnar aldrig lyssnarna oberörda och sänder dem från konsertsalen med lyfta hjärtan.