Ett dockhem

Ett dockhem

Drama

Regissör: Laura Jaanhold
Författare: Henrik Ibsen
Scenograf: Illimar Vihmar
Översättare: Henrik Sepamaa
Koreograf: Rauno Zubko
Ljusdesigner: Karmen Tellisaar
Musikdesigner: Feliks Kütt
Videokonstnär: Mikk-Mait Kivi

Medverkande: Märt Avandi (gästande), Liis Karpov, Karl-Andreas Kalmet, Karin Tammaru, Meelis Rämmeld, Lii Tedre (gästande), Maarit Juhkamsoo (gästande)

Torvald Helmer har ett gott liv. Nej, mer än så. Ett vackert liv? Nej … ännu bättre, mer, mycket mer! Torvald Helmers liv är perfekt. Precis så. Perfekt! Och han har byggt upp allt själv. Han har arbetat hårt. Strävat mot den här dagen, då han kan säga: mitt liv är perfekt. För Torvald och Nora Helmer är ett par som har ”det där lilla extra” – ett lyckligt äktenskap, underbara barn, ett ombonat hem. Som Torvald säger är Nora vacker. Och som Nora konstaterar har Torvald ett bra jobb och har just blivit befordrad. Vilket ögonblick som helst kommer de och deras tre barn att gå in i en tid av nytt välstånd och överflöd. Torvald Helmer är nöjd. Julen närmar sig. Granen är stor och vacker och väntar på att bli pyntad. Nora har köpt alla julklappar. Det kan inte bli bättre! Och just då – blir det det! En gammal vän kommer på besök, och sedan en till. Det blir ännu bättre! Ännu mysigare! Ännu mer perfekt! Vad kan vara trevligare än att minnas goda stunder och skapa nya minnen tillsammans i julens anda? Överflöd! Skönhet! Glädje! Och just då – men.

Den norske dramatikern Henrik Ibsens pjäs Ett dockhem från 1879 blev en vändpunkt i teaterhistorien. Med en dittills oöverträffad djärvhet och öppenhet undersökte Ibsen det psykiska våld som vanligtvis förblev bakom stängda dörrar. Den alleuropeiska kontrovers som följde på pjäsens publicering ledde till och med till att Ibsen skrev ett alternativt slut inför den tyska premiären, ett slut som bättre passade tidens moraliska värderingar. Naturligtvis använder ingen det slutet längre. Men en sak är säker: Ett dockhem har funnits på teatrar världen över i 145 år. På Endla sätts detta mästerverk inom världens dramatik upp för andra gången, exakt 110 år efter den förra uppsättningen.